Dis­ku­te­ras Ra­se­borgs sjuk­hus på Ar­ka­dia­bac­ken?

Jag hoppas därför att Sfp:s västnyländska politiker inte endast lyfter upp frågan här lokalt eller inom välfärdsområdet, utan att de också utnyttjar det faktum att de sitter i regeringen för att ta upp ärendet till diskussion där. Som regeringsparti borde det väl finnas en möjlighet att påverka beslutet.

(Publicerad i Västra Nyland 1.3.2024)

I ett par texter i VN (16 och 19.2) har politiker från Sfp antytt att de avgörande besluten om jouren på Raseborgs sjukhus fattas inom Social- och hälsovårdsministeriet. Något som stöder det antagandet är att HUS i sitt beslut om att redan på hösten avsluta jouren hänvisar till den utredning om sjukhusvård som detta ministerium publicerade i januari.

I utredningen, gjord på beställning av regeringen, rekommenderar man att vården koncentreras till färre verksamhetsställen. Statsminister Orpo har uttryckt medhåll med utredningens innehåll (HS 13.1) och regeringen har ju redan flera gånger utlovat nedskärningar i hälsovården. Det är därför något svårt att se rapporten som endast ett tjänstemannautlåtande, utan någon politisk tyngdvikt.

Raseborgs sjukhus öde är direkt förknippat med den här utredningen. I den föreslår man nämligen en minskning av mängden jourer inom den grundläggande hälsovården. Det finns allt som allt 10 sådana jourer i landet, så risken är stor att Raseborg är en av dem som avses.

Som alla säkert inser finns det flera problem med centraliserad vård. Häromveckan rapporterades det om ett barn med andningssvårigheter som måste vänta i 10 timmar på att få FPA-taxi för att slippa till sjukhuset (VN 16.2). Om jouren i Raseborg avslutas får barnfamiljer i fortsättningen ta sig hela vägen till jouren i Jorv, nästan 100 kilometer bort.

Det är inte heller sagt att vårdpersonalen är redo att flytta efter arbetsplatserna. En sjukskötares eller närvårdares lön räcker, med tanke på boendekostnaderna, betydligt längre i Västnyland jämfört med huvudstadsregionen. Det kan dessutom vara svårt att pendla till jobbet med offentliga färdmedel när man har skiftesarbete.

Man kan dessutom befara att den svenskspråkiga servicen försämras på jouren, om den inte ordnas i Raseborg. Det här är särskilt problematiskt, eftersom det ju är viktigt att få tala sitt eget modersmål när man är i ett utsatt läge. Det här rimmar illa med miljonsatsningen på ett tvåspråkigt nätverksbaserat kompetenscentrum vid Raseborg sjukhus som ju regeringen redan har fattat beslut om.

Vilket också märks på alla strejker som pågår så tycks det vara väldigt svårt att föra en konstruktiv diskussion mellan regeringen och andra parter om de beslut som regeringen fattar. Jag hoppas därför att Sfp:s västnyländska politiker inte endast lyfter upp frågan här lokalt eller inom välfärdsområdet, utan att de också utnyttjar det faktum att de sitter i regeringen för att ta upp ärendet till diskussion där. Som regeringsparti borde det väl finnas en möjlighet att påverka beslutet.

Jan Rundt