Eh­dok­kaat – Kan­di­da­ter

Jag är Nora, och jag ställer upp i Raseborgs kommunalval på Vänsterförbundets lista, eftersom jag vill göra vår hemkommun till en ännu bättre plats att bo, leva och arbeta för alla. Jag är också ordförande för Raseborgs Regnbåge rf, och denna roll har lärt mig hur viktigt det är att skapa gemenskaper där alla kan vara sig själva utan rädsla för diskriminering.

Genom mina studier som socionom har jag stött på många samhälleliga orättvisor, som kan påverkas av en människovänlig och jämlik politik. Jag vill främja social rättvisa, hållbar utveckling och bättre utbildning och socialtjänst, så att vi kan garantera sunda livsvillkor även för framtida generationer. Att ställa upp kändes som ett naturligt steg, eftersom jag alltid har varit intresserad av samhällsfrågor och vill vara med och fatta beslut som påverkar vår vardag.

Vi måste bygga vår kommun så att alla får möjlighet till välbefinnande, oavsett om det gäller unga, äldre, familjer eller de system som stödjer dem. Jag är beredd att lyssna, lära mig och arbeta för att vi tillsammans ska kunna göra Raseborg till en plats där alla kan må bra!

Olen Nora, ja olen ehdolla Raaseporin kunnallisvaaleissa Vasemmistoliiton listalta, koska haluan tehdä kotikunnastamme entistä paremman paikan elää, asua ja työskennellä kaikille. Olen myös Raaseporin Sateenkaaren puheenjohtaja, ja tämä rooli on opettanut minulle, kuinka tärkeää on luoda yhteisöjä, joissa kaikki voivat olla omia itsejään, ilman pelkoa syrjinnästä.

Opiskellessani sosionomiksi, olen kohdannut monia yhteiskunnallisia epäoikeudenmukaisuuksia, joihin voi vaikuttaa vain ihmisläheisellä ja tasa-arvoa edistävällä politiikalla. Haluan edistää sosiaalista oikeudenmukaisuutta, kestävää kehitystä ja parempaa koulutusta ja sosiaalipalveluita, jotta voimme taata terveelliset elinolosuhteet myös tuleville sukupolville. Ehdolle lähteminen tuntui luonnolliselta askeleelta, sillä olen aina ollut kiinnostunut yhteiskunnallisista kysymyksistä ja haluan olla mukana tekemässä päätöksiä, jotka vaikuttavat meidän kaikkien arkeen.

Meidän on rakennettava kuntamme niin, että kaikki saavat mahdollisuuden hyvinvointiin, olipa kyse sitten nuorista, vanhuksista, perheistä tai kaikista niitä tukevista järjestelmistä. Olen valmis kuuntelemaan, oppimaan ja tekemään töitä sen eteen, että voimme yhdessä tehdä Raaseporista paikan, jossa kaikkien on hyvä elää!

Olen vuonna 1977 syntynyt neljän lapsen äiti. Työskentelen tällä hetkellä ohjaajana lastensuojelun erityisyksikössä sijoitettujen lasten parissa ja olen tehnyt lasten, nuorten ja heidän perheidensä kanssa töitä lähes koko työurani valmistuttuani sosionomiksi vuonna 2004. Arvokasta kokemusta kartutti myös kahden vuoden mittainen työskentely kuntoutumiskeskuksessa, jossa ohjasin ryhmiä ja kohtasin yksilötapaamisissa eri sairausryhmäkohtaisten kuntoutusten osallistujia sekä omaishoitajia, heidän omaisiaan ja veteraaneja.

Liityin Vasemmistoliittoon, koska puolueen arvot ovat hyvin lähellä omiani. Peräänkuulutan tasa-arvoa ja avoimuutta päätöksentekoon ja haluan omalta osaltani vaikuttaa siihen, että kaikki asukkaat Raaseporissa ja muissa alueemme kunnissa, tulevat kuulluiksi – erityisesti he, joiden ajatukset, tarpeet ja mielipiteet uhkaavat jäädä huomioimatta.

Olen ehdokkaana sekä kunta- että aluevaaleissa. Olen ylpeä asuinpaikastani Raaseporissa. Arvostan sen upeaa luontoa, kulttuuritarjontaa, kyläyhdistysten hienoa työtä, joka Raaseporin kolkassa – ja ennen kaikkea sitä turvallisuutta ja yhteisöjen tarjoamaa tukea, joista täällä pääsee osalliseksi. Olen Pohjan kirkonkylän kyläyhdistyksen hallituksen varajäsen ja toimin vapaaehtoisena nuorisojaostossa. Edustan kyläyhdistystä myös Raaseporin kyläfoorumissa.

Kuntavaaleissa nostan keskusteluun erityisesti Raaseporin koulujen tilanteen. Painotan investoimista olemassa olevien oppimisympäristöjen korjaamiseen ja kehittämiseen. Olemme tilanteessa, jossa oppilaiden ja opettajien terveys ja hyvinvointi kärsivät useissa kouluissa. Kuitenkin samaan aikaan, kun tilanteen annetaan aiheuttaa pysyviä haittoja, suunnitellaan terveiden, toimivien koulujen lakkautuksia ja tehdään investointeja vähemmän tärkeisiin kohteisiin.

Hyvinvointialueemme on minulle monelta kantilta tuttu. Olen lähtöisin Espoosta, nuoruusvuoteni vietin Vihdin Nummelassa ja Helsingin kautta päädyin asumaan Raaseporiin. Perheeni jäseniä asuu Vihdissä, Karkkilassa ja Espoossa. Yhtenä tärkeimmistä asioista aluevaltuuston päätöksenteossa pidänkin hoidon ja huolenpidon järjestämistä tasa-arvoisesti kaikille asuinpaikkaan, ikään tai syntyperään katsomatta.

Tarvitsemme työhönsä sitoutunutta, kehitysmyönteistä henkilökuntaa sosiaali- ja terveyspalveluihin, mikä vaatii työn arvostuksen lisäksi konkreettisia toimia mm. palkkauksen ja henkilöstöresurssien suhteen. Asiakas- ja potilasmäärät työntekijöitä kohden ovat tällä hetkellä kestämättömällä tasolla ja työntekijät uupuvat. Johtajuudessa ja organisaation rakenteessa on vielä paljon kehitettävää.

Yhteistyötä eri sektoreiden välillä on parannettava, jotta asiakas ei tule pallotelluksi palvelusta toiseen, vaan ohjaus tarvittavien palveluiden piiriin toimii asiakaslähtöisesti. Tässä on kehitettävää sekä sosiaali- ja terveyspalvelujen sisällä että niiden välillä –puhumattakaan kolmannen sektorin tarjoamista palveluista.

Yhtenä erityisenä keskustelun aiheena aluevaaleissa tulen nostamaan omaishoitajien vaativan työn merkityksen ja tämänhetkisen riittämättömän tuen hyvinvointialueella. Ongelma on toki valtakunnallinenkin. Tärkeiden asioiden lista on loputon. Käytä ääntäsi, jotta juuri sinulle tärkeät asiat huomioidaan päätöksenteossa!

Jag är en fyrbarnsmor som är född 1977. Jag jobbar för närvarande som handledare på en specialenhet inom barnskyddet för omhändertagna barn, och jag har jobbat med barn, unga och deras familjer nästan hela min arbetskarriär, sedan jag blev utexaminerad som socionom år 2004. Jag har också fått värdefull erfarenhet av att jobba två år på ett rehabiliteringscentrum, där jag ledde grupper och hade individuella träffar med deltagare i olika sjukdomsgruppsspecifika rehabiliteringar – samt deras närståendevårdare, anhöriga och krigsveteraner.

Jag gick med i Vänsterförbundet eftersom jag upplever att partiets värderingar står nära mina egna. För mig är jämlikhet och öppenhet i beslutsfattandet väldigt viktiga och jag vill för min egen del verka för att alla invånare i Raseborg och andra kommuner i vår region ska bli hörda – speciellt de vars tankar, behov och åsikter riskerar att bli i skymundan.

Jag är kandidat i både kommun- och välfärdsområdesvalet. Jag är stolt över min hemort Raseborg. Jag uppskattar dess fantastiska natur, kulturutbud, byaföreningarnas fina arbete kommunen runt – och framför allt den trygghet och det stöd från närsamhället som jag har för ta del av. Jag är suppleant i Pojo kyrkbys byaförenings styrelse och fungerar som frivillig i ungdomssektionen. Jag representerar också byaföreningen i Raseborgs byaforum.

I kommunalvalet vill jag särskilt lyfta upp det tillstånd som Raseborgs skolor befinner sig i till diskussion. Jag anser att vi bör investera i att reparera och utveckla de utbildningsmiljöer som vi redan har. Vi är i en situation där elevernas och lärarnas hälsa blir lidande i flera skolor, vilket riskerar att orsaka beständiga men, på samma gång som man planerar att stänga friska, fungerande skolor och satsa investeringar på mindre viktiga mål.

Jag har blivit bekant med vårt välfärdsområde från många håll och kanter. Jag är ursprungligen hemma från Esbo, tillbringade min ungdom i Nummela i Vichtis och kom sen via Helsingfors att flytta till Raseborg. Min familj bor ännu i Vichtis, Högfors och Esbo. En av de allra viktigaste frågorna i välfärdsområdets beslutsfattande anser jag vara att vård och service måste erbjudas jämlikt och rättvist åt alla invånare oberoende av boningsort, ålder eller bakgrund.

Vi behöver personal inom social- och hälsovården som är hängivna sitt arbete och positivt inställda till utveckling och därför måste vi förutom att visa uppskattning för personalen också se till att lönenivån är skälig och att personalresurserna är tillräckliga. Patient- och klientmängden per anställd är just nu på en ohållbar nivå och de anställda drivs till utmattning. Det finns också mycket att utveckla vad gäller ledarskap och struktur i organisationen.

Samarbetet över sektorgränserna bör förbättras, så att inte klienterna blir bollade från en tjänst till en annan, utan så att man istället kunde utgå från klientens eget perspektiv och se till att erbjuda den service som denne behöver. Här finns mycket att utveckla inom social- och hälsovården, både inom och mellan de olika formerna av service – för att inte tala om i samarbetet med den tredje sektorn.

Som ett särskilt viktigt ämne vill jag också lyfta upp närståendevårdarnas väldigt krävande och oerhört viktiga jobb, och det otillräckliga stöd de får från välfärdsområdet. Ett problem som är riksomfattande. Listan på viktiga frågor är ändlös. Kom ihåg att rösta – så att just de frågorna som är viktiga för dig tas i beaktande i beslutsfattandet!

Jag, Tor-Erik Söderholm, psykolog och psykoterapeut, är fortfarande verksam som företagare i branschen efter min pensionering från HUS. Jag är motiverat aktiv i några föreningar inom mentalvård, psykoterapi och kultur. Trots intresset för mentalhälsoarbete och social- och hälsovård ställer jag denna gång upp endast i kommunvalet. Vänstern har i välfärdsområdesvalet många kunniga kandidater.

Jag anser att ett välfärdsområde som domineras av en enda storstad inte förmår motsvara behoven i randområdena såsom Raseborg. Ett gemensamt välfärdsområde för hela Nyland skulle därför räcka. Därtill behövs det lokalkännedom, kunskap, lyssnande öron och verksamma händer ute där människorna lever.

Raseborg som kommun har en viktig funktion också för hälsa och välmående. Det förverkligar vi genom att hålla våra stadsdelar och vår landsbygd levande. Trygga smidiga transporter kan och behöver utvecklas. Jag gläds speciellt för cykelvägarna man byggt. Jag har förmånen att ha blivit bekant med många olika västnyländska sammanhang. Vi har många skolmiljöer i staden och de berikar det omgivande kultur- och näringslivet och behöver få utvecklas.

Lokalsamhällen har sin egen prägel med varierande naturförhållanden och ställen där man träffas. Jag själv föredrar torg, gågator och lokala företag framom näthandel och marketcenter. Att det blev Ekenäs för mig och min familj handlade i tiderna om bra professionell arbetsgemenskap, om en lockande natur i Hagen-Ramsholmen området, och om att träffas tillsammans, pratande och lyssnande i föreningar och kulturaktiviteter. En liten experimenterande teatergrupp och senare en filmfestivalverksamhet runt lokala bion har fått en stor betydelse för mig.

I mitt värv som psykolog värdesätter jag högt sammanhanget mellan psyke, kroppslighet och sätt att mötas tillsammans. Det är också min utgångspunkt för vettig politisk prioritering. Med det här som grund kan man förverkliga meningsfullt välfärdsarbete i ett Raseborg, som ger plats för olika slags sätt att leva. Att här satsa på barn och unga är ett värde för framtiden.

Ansvarsfullt politiskt arbete behöver ha utgångspunkt nära vardagslivet. Det gäller att lyssna till andra och att lyssna till sina egna omdömen, med känsla och eftertanke. Vad mår barn och unga bra av och hur är det att växa upp i våra lokalmiljöer? Vad är bra och var behövs gränser? Hur är det för dem med olika funktionshinder och hur kan de och familjerna få sin röst hörd och hitta tillgång till gemenskaper? Vi skall komma ihåg att respektera våra varierande utgångspunkter.

Vi mår bra av ett mångsidigt utbud av kultur- och naturupplevelser. De gynnar lokal företagsamhet. Många blir gamla i vårt Raseborg och då är det bra med trygga nätverk, att ha att fundera över, att hitta informella mötesplatser, men också professionella kunnandecenter på passligt håll. När man tror att man sparar kan konsekvensen bli dyr förlust.

God respektfull kommunikation stöder hälsa och välfärd. I Raseborg har vi resurser för det och ska hitta kreativa lösningar.

Toimin edelleen psykologina ja psykoterapeuttina alan yrittäjänä HUSista eläkkeelle jäätyäni. Olen aktiivisesti mukana erilaisissa mielenterveys-, psykoterapia- ja kulttuuriyhdistyksissä. Vaikka olen kiinnostunut mielenterveystyöstä sekä sosiaali- ja terveydenhuollosta, olen tällä kertaa ehdolla vain kuntavaaleissa. Vasemmistoliitolla on aluevaaleissa monia päteviä ehdokkaita.

Mielestäni yhden suuren kaupungin hallitsema hyvinvointialue ei pysty vastaamaan Raaseporin kaltaisten reuna-alueiden tarpeisiin. Koko Uudenmaan kattava hyvinvointialue olisi tarkoituksenmukaisempi ratkaisu. Paikallistuntemusta, tietämystä, taitoa, kuuntelevia korvia ja aktiivisia käsiä tarvitaan siellä, missä ihmiset asuvat.

Kunnalla on myös tärkeä tehtävä terveyden ja hyvinvoinnin edistäjänä. Teemme tästä totta pitämällä naapurustomme ja maaseutumme elossa. Turvallista, joustavaa ja sujuvaa liikennettä voidaan ja pitää kehittää. Olen erityisen tyytyväinen rakennettuihin pyöräteihin.

Olen tutustunut moniin eri yhteisöihin Länsi-Uudellamaalla. Kaupungissa on paljon kouluympäristöjä, jotka rikastuttavat ympäröivää kulttuuri- ja elinkeinoelämää ja niitä tulee kehittää. Paikallisilla yhteisöillä on oma luonteensa vauhtelevin luonnonolosuhtein ja ihmisten kohtaamispaikoin. Itse pidän enemmän aukioista, kävelykaduista ja paikallisista yrityksistä, kuin verkkokaupoista ja kauppakeskuksista.

Tammisaaresta tuli minulle ja perheelleni koti monen tekijän vaikutuksesta. Avainasemassa kohdallani olivat hyvä ammatillinen työyhteisö, Hagen-Ramsholmenin houkutteleva luonto, ihmisten tapaaminen, keskustelu ja kuuntelu erilaisissa yhdistyksissä ja kulttuuritoiminnassa. Pienestä teatteriryhmästä ja myöhemmin vuosittain järjrstettävästä elokuvafestivaalista paikallisen elokuvateatterin ympärillä on tullut minulle erittäin tärkeä.
Psykologin työssäni arvostan suuresti mielen, kehollisuuden ja vuorovaikutuksen yhteyttä. Tämä on myös lähtökohtani järkevälle poliittiselle priorisoinnille. Tämän pohjalta voidaan toteuttaa merkityksellistä ja mielekästä hyvinvointityötä erilaisille elämäntavoille tilaa tekevässä Raaseporissa. Lapsiin ja nuoriin panostaminen on arvovalinta, jonka merkitys näkyy tulevaisuudessa.

Vastuullisen poliittisen työn on oltava lähelle arkea. On tärkeää kuunnella muita ja myös pohtia omia arvoja ja tunteita. Miten voimme tukea lasten ja nuorten kasvua ja kehitystä? Millaista on kasvaa lähiympäristössämme? Mikä lisää hyvinvointia? Miten voimme saada erityisryhmien ääntä kuuluviin ja osaksi yhteisöä? Meidän on muistettava kunnioittaa erilaisia lähtökohtiamme.

Monipuoliset kulttuuri- ja luontoelämykset saavat meidät voimaan hyvin ja ne edistävät myös paikallista yrittäjyyttä. Raaseporissamme väestö ikääntyy ja turvalliset verkostot, epäviralliset kohtaamispaikat ja myös ammatillinen osaamiskeskus sopivalla paikalla ovat tärkeitä. Säästöjen seurauksina voi olla kalliita menetyksiä.
Hyvä, kunnioittava viestintä tukee terveyttä ja hyvinvointia. Raaseporissa meillä on siihen resurssit, tulee vain löytää luovia ratkaisuja.

Arvoisat Suomen kansalaiset, kevät lähestyy ja on taas valintojen aika.

Olen siis nykyään maallemuuttaja ja ehdolla nyt Raaseporin valtuustoon Länsi-Uudeltamaalta. Olen vasemmistopoliitikko ja hyvin ylpeä sellainen, varsinkin kun tätä nykyhallituksen sekoilua on pari vuotta oppositiosilmälaseilla tullut tässä verikyynelin seurattua. Vasemmistolaisuus on arvovalinta yhteisen hyvän puolesta. Olen siis hyvien puolella.

Olen Helsingissä toteuttanut poliittisen urani, eli kaksi aiempaa kautta edustin vuosina 2017-2021 Helsingin kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunnan varajäsenenä ja vuodesta 2021-2025 Helsingin kaupungin tarkastuslautakunnan varajäsenenä.
Nyt olen maallemuuttaja, en mikään uusi enää, eli asustelen nykyään Fiskarsin suunnalla ja haluan vaikuttaa asioihin täällä.

Raaseporin suunnalla, mutta lähinnä vaikuttaa Fiskars/Pohja/Antskog/Karjaa -ihmisten elämään ja olosuhteisiin.
Kunnallispolitiikka Suomessa vuonna 2025 tarkoittaa nykyään lähinnä eri toimialojen ja -hallintojen ylläpitämistä ja hallinnointia, sekä kasvatuksen, koulutuksen, ympäristön, kulttuurin ja vapaa-ajan sekä sosiaali- ja terveys- ja pelastusalan toimivuuksien toteuttamista.

Jos esimerkiksi lupaa ”halpaa pensaa ja puoli-ilmaista kaljaa”, sellaista ei vaan näissä vaaleissa voi luvata. Sydäntäni lähellä ovat terveys, koulutus, julkinen liikenne ja kulttuuri- ja liikuntapalvelut. Tässä linkki vaalisivustolleni, käykäähän tykkäämässä ja esittämässä kysymyksiä: https://www.facebook.com/WalluValpioOfficial
P.s. Vaaliteesejäni tulossa myöhemmin tuonne linkkiini!

Ärade finska medborgare, våren närmar sig och det är snart dags för att göra viktiga val!

Jag är numera en inflyttare på landsbygden och kandidat för stadsfullmäktiget i Raseborg. Jag är vänsterpolitiker och mycket stolt över det, särskilt när man genom oppositionsglasögon har följt med den nuvarande regeringens gräsligheter med blodiga tårar i ögonen. Att vara till vänster är ett värdeval för det gemensamma goda. Jag är på de godas sida.

Min politiska karriär har hittills ägt rum innanför Helsingfors gränser, där jag åren 2017-2021 har varit suppleant i kultur- och fritidsnämnden och åren 2021-2025 som suppleant i revisionsnämnden. Numera bor jag åt Fiskarshållet och vill påverka ärenden här. Förstås för hela Raseborgs, men bäst känner jag Fiskars/Pojo/Antskog/Karis-mänskornas ärenden och omständigheter.

Kommunalpolitik i Finland är 2025 innebär främst förvaltning av stadens olika verksamhetsområden, och av fostran, utbildning, miljö, kultur och fritid och social-, hälso- och räddningstjänstens funktioner. Ifall man lovar “billig bensin och öl” så är det helt enkelt inte det som det här valet handlar om.

Nära mitt hjärta är frågor som hälsa, utbildning, offentlig transport och kultur- och idrottstjänster. Min valsida hittar du via länken https://www.facebook.com/WalluValpioOfficial, gå gärna och tyck till och ställ frågor.

Olen ehdolla hyvinvointialueen valtuustoon. Olen ollut kuluvan vaalikauden varavaltuutettu ja Valmius- ja turvallisuuslautakunnan jäsen. Minulla on siis ollut hyvä mahdollisuus saada kuva sote-alueen toiminnasta sen alusta lähtien.

Olen tullut tunnetuksi nykyisen soten hallintomallin kriitikkona ja Uudenmaan erillisratkaisun vastustajana.

Uudenmaan pirstominen neljään hyvinvointialueeseen, Helsinkiin ja Husiin johti siihen, että kansalaisten yhdenvertaisuus Uudellamaalla ei toteudu, eikä yhtenäisiä ja asianmukaisia palveluja saada turvattua. Mallin vakava puute on se, että siinä jää toteutumatta sote-uudistuksen tärkein syy: perusterveydenhuollon ja sosiaalihuollon yhteensovittaminen erikoissairaanhoidon kanssa.

Läntisellä Uudellamaalla se johti Espoo-johtoisen keinotekoisen alueen muodostamiseen, jossa alueen muut kunnat ovat Espoon takapihaa. Sen seurauksena palveluverkkoa on keskitetty ja matkat palvelupisteisiin ovat kasvaneet. Samaan aikaan Hus-yhtymä on raskaalla kädellä karsinut Lohjan ja Raaseporin sairaaloiden toimintaa. Myös alueen ensihoidon ambulanssien määrää on vähennetty. Palvelujen digitalisointi ja keskittäminen vaikeuttaa eniten autottomien ja digitaidottomien ihmisten asemaa. Moni- ja pitkäaikaissairaat, vähävaraiset usein ikääntyneet ihmiset ovat kärsineet eniten tästä politiikasta. Leikkaukset ovat kohdistuneet myös mielenterveys- ja päihdeasiakkaisiin ja vammaisiin ihmisiin. Massiiviset asiakas ja potilasmaksujen korotukset vaikuttavat eniten pienituloisiin ihmisiin.

Aluevaltuustoon tarvitaan ihmisiä, jotka tuntevat näiden ihmisten hädän. Valitettavasti palvelujen rahoitus on Valtiovarainministeriön käsissä ja pääministeri Orpon ja valtiovarainministeri Purran ohjauksessa. Molemmat ovat vakuuttaneet, ettei lisärahoitusta hyvinvointialueille tule. Aluevaalit voivat kuitenkin muuttaa aluevaltuuston hallituspolitiikan nöyrästä toteuttajasta elimeksi, joka puolustaa asukkaiden perustuslaissa todettua oikeutta hyvään sosiaali- ja terveydenhuoltoon.

Taustani ja osaamiseni

Olen koulutukseltani valtiotieteen kandidaatti ja minulla on myös johtamisen erikoisammattitutkinto. Olen työskennellyt sosiaalityöntekijänä ja alan esihenkilötehtävissä yli 40 vuotta. Tällä hetkellä työskentelen toiminimiyrittäjänä sosiaalihuollon asiantuntijana.

Olen toiminut pitkään sosiaali- ja terveydenhuollon kunnallisissa luottamustehtävissä kuten sosiaali- ja terveyslautakunnassa 35 vuotta. Olen myös ollut Husin hallituksen jäsen 17 vuotta.
Olen ollut STM:n sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämislakia kirjoittavan työryhmän jäsen ja selvityshenkilö. Olen toiminut jäsenenä useissa valtakunnallisissa asiantuntijaorganisaatioissa.

Jag ställer upp som kandidat i välfärdsområdesvalet. Under den nuvarande fullmäktigeperioden har jag varit suppleant i beredskaps- och säkerhetsnämnden. Jag har alltså fått följa med välfärdsområdets arbete på nära håll genast från starten.

Jag har blivit känd som en kritiker av den nuvarande organisationsmodellen för välfärdsområdena och som en motståndare av Nylands särlösning.

Det att Nyland delades upp på fyra välfärdsområden samt Helsingfors och HUS har lett till att nylänningarna inte blir lika behandlade, eftersom likvärdiga och kvalitativ service inte kan tryggas åt alla. Modellens största brist är att den inte möjliggör det som var det viktigaste målet med välfärdsreformen: det att den grundläggande hälsovården, socialvården och specialsjukvården skulle kunna integreras och göra nära samarbete.

I Västnyland ledde reformen till att vi fick ett onaturligt Esbo-dominerat välfärdsområde, där de övriga kommunerna behandlas som om de vore Esbos bakgård. På grund av detta har servicenätet koncentrerats till Esbo, vilket innebär att avståndet att resa för att nå tjänsterna har växt oerhört mycket i den västra delen av regionen. På samma gång har HUS-sammanslutningen med hård hand skurit ner på verksamheten vid sjukhusen i Lojo och Raseborg.

Digitaliseringen och centraliseringen av servicen försvårar livet särskilt för de som inte har bil eller omfattande digitala färdigheter. Mång- och långtidssjuka, fattiga och seniorer hör till dem som främst lider av den här politiken. Nedskärningarna har också drabbat de som lider av psykisk sjukdom och missbruk, samt de som har funktionshinder. Massiva höjningar av kund- och patientavgifterna orsakar främst problem för låginkomsttagare.

I välfärdsområdets fullmäktige behövs människor som förstår de här gruppernas nöd. Tyvärr är finansieringen av social- och hälsovården i händerna på finansministeriet och styrs av statsminister Orpo och finansminister Purra. Båda har slagit fast att välfärdsområdena inte kommer att få mera pengar.

Välfärdsområdesvalet kan dock förändra den politiska balansen inom området, så att fullmäktiget istället för att vara en ödmjuk förverkligare av regeringens politik blir en instans som försvarar invånarnas i grundlagen fastställda rätt till en välfungerande social- och hälsovård.

Bakgrund och kunnande

Jag har en kandidatexamen i statsvetenskap och en specialyrkesexamen i ledarskap. Jag har jobbat som socialarbetare och i förmansställning inom socialbranschen i över 40 år. För tillfället jobbar jag som egenföretagare som sakkunnig i socialvården.

Jag har länge innehaft kommunala förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, exempelvis i social- och hälsovårdsnämnden i 35 år. Jag har också i tiderna varit styrelsemedlem i HUS i 17 år.

Jag var medlem och fungerade som utredare i arbetsgruppen som skrev lagen om ordnande av social- och hälsovård vid social- och hälsovårdsministeriet. Jag har också varit medlem i flera riksomfattande sakkunnigorganisationer.