(Publicerad i Västra Nyland i november 2024)
Trots att ansvaret för social- och hälsovården har flyttats till välfärdsområdet har kommunen ännu ansvar för att främja invånarnas hälsa och välmående. För barn och ungas del sköts en viktig del av detta arbete via skolan och undgomstjänsterna. För att stödja lärande och barnens utveckling krävs tillräckliga personalresurser, lämpliga gruppstorlekar och friska fastigheter. Statistik visar att 13% av 15-28-åringarna i Raseborg riskerar att bli marginaliserade. Detta är en oroväckande hög siffra.
Raseborgs planerade nedskärningar i miljonklassen från utbildningen är kortsiktiga och kommer i längden att öka kostnaderna och illamåendet. När staden år 2021 sade upp sitt Barnvänlig kommun-certifikat från Unicef lovade man istället konkreta åtgärder för att främja barns rättigheter och ta konsekvenserna för barn i beaktande i beslutsfattandet. Enligt vår uppfattning har detta löfte inte infriats.
Barn hördes i samband med nedläggningen av Klinkbackaskolan, men någon konsekvensbedömning gjordes inte. Nu motiveras förslaget om att stänga Billnäs skola med bristfälliga beräkningar och hela processen verkar på nytt ha hastats fram. Detta är beslut med långtgående konsekvenser. De förtjänar grundliga förberedelser, utforskning av alternativen, en konsekvensbedömning och respekt för barnens rättigheter och invånarnas delaktighet.
Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att erbjuda stöd för lärande, specialundervisning och exempelvis ungdomsverkstäder. Det är också beslutsfattarna som ansvarar för att dessa skyldigheter uppfylls. Vi har å ena sidan skolor där särskilt stöd inte erbjuds, där problem med välbefinnande på arbetsplatsen påverkar undervisningen och där nödvändiga renoveringar inte genomförs av ekonomiska skäl, trots åratal av symtom orsakade av inomhusluften. Och så har vi å andra sidan välmående små skolor vars stängning drivs igenom på bristfälliga grunder.
I en intervju nyligen förenklade stadsdirektören situationen genom att säga att “Barn och unga får betala för att vi ska kunna ta hand om de arbetslösa” (Yle 27.10.2024). Enligt samma logik kunde man säga att barn och unga får betala för att vi ska kunna spela fotboll på de nya konstgräsplanerna i Ekenäs. I kommunalpolitiken görs ständigt val som bygger på värderingar. Var och en kan välja vilka investeringar och inbesparingar man vill ställa mot varandra. Vi försvarar byskolorna och kräver att staden uppfyller sina lagstadgade skyldigheter. Vi tror att en satsning på barn, ungdomar och utbildning istället för nedskärningar skulle locka fler nya invånare än många andra politiskt valda satsningar.
Det finns alltid alternativ, man måste bara vara beredd att se dem först.
Emilia Paarma Junttila och Kati Sointukangas (De Gröna)